Energi som behövs för att göra fasförändring

Mer om fasövergångar

Du besitter förmodligen märkt att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kan förändra sitt tillåtelse – isbitar smälter inom din dryck, vatten blir till ånga när ni kokar det, ånga blir till is i frysen. Sådana förändringar: smältning, stelning, förångning, kondensation, sublimation samt deposition kallas fasövergångar. detta är inte bara vätska som genomgår fasövergångar. beneath rätt förhållanden kan all materia ändra tillstånd! Tänk på smör som smälter på varmt rostat bakverk, lava som omvandlas mot fast sten eller svart beläggning från rök som deponeras i enstaka skorsten.

Många plast-, metall- och glasföremål tillverkas även genom fasövergångar. För för att skapa de här föremålen måste vi veta då en fasövergång kommer för att ske och kunna granska den. Hur då? en ämnes tillstånd beror vid hur mycket energi såsom finns i det. angående du vill att en ämne ska ändra sitt tillstånd måste du lägga till eller ta försvunnen energi.

Ett sätt för att göra det är för att ändra ämnets temperatur. oss tar ett stearinljus, mot exempel. När ljuset brinn

Fasförändring innebär att ett material tar upp eller ger ifrån sig energi, när det byter fas. Precis som när vatten blir till is eller ånga. När man talar om PCM som en metod att lagra energi är det oftast i paraffiner och salter. 1 vad är kondensering 2 Det här beror på att energin i gasfasen är högre än energin i vätskefasen som i sin tur är högre än energin i den fasta fasen. När någonting går till en fas med lägre energi så avges överskottsenergin. 3 smältpunkt 4 En stor del handlar om att ställa om världens energisystem. Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar att ett helt förnybart och hållbart energisystem är möjligt Här går vi igenom hur det ska kunna bli verklighet. Publicerad 11 mar, • Uppdaterad 3 jun, • 15 min att läsa. 1. 5 energi krävs för att ändra fasen av ett ämne, såsom energin för att bryta bindningarna mellan molekyler i ett isblock så att det kan smälta. under en fasförändring energi min läggas till eller subtraheras från ett system, men temperaturen kommer inte att förändras. 6 Då blir den genomsnittliga rörelseenergin högre, vilket leder till att fler molekyler kommer upp i tillräckligt höga energier för att göra sig fria. När en molekyl med hög rörelseenergi lämnar vätskan kommer genomsnittsenergin hos molekylerna som är kvar i vätskan att sjunka lite, vilket leder till att temperaturen hos en vätska. 7 sublimering kemi 8 Om du ska göra om ett fast form till vätska så måste du tillsätta energi. 9 Det går alltså åt energi för att smälta isen, utan att man lyckas höja temperaturen. 10 Varför behövs energi? Energi behövs överallt. För att vi ska se något behövs ljus, för att röra oss behöver vi ha energi i kroppen. Vi använder värme till att laga mat och hålla husen varma om vintern, till varmt duschvatten och till disk och tvätt. 12

Värme och fasövergångar

Värme, detta vet du vad existerar. Eller vet du verkligen det? Vi tittar vid hur värmen från spisen påverkar vatten. Värmen ifrån spisen sprids till detta kalla vattnet i kastrullen. Vi zoomar in vid molekylerna när de värms upp.

De vibrerar! Ju varmare det är, desto mer vibrerar de. då molekylerna vibrerar allt kraftigare, börjar de lösgöra sig från varann. Här börjar en del molekyler avbryta sig loss ifrån andra och de flyger iväg! De förvandlas till vattenånga.

När vi säger för att någonting blir varmare, betyder det att molekylerna ökar i energi, och rör sig snabbare än tidigare. Utan värmen från spisen, kyls vattenångan ner, då molekylernas rörelse saktar ner. Men vad hände tillsammans molekylerna som flög iväg? Med mindre energi rör sig molekylerna långsammare. dem närmar sig varann.

Och när de kommer riktigt nära varann igen, förvandlas de till vätska. därför vad händer när dem kyls ner ännu mer? När vi kyler vattnet, rör molekylerna sig allt mindre, och till slut öve