Hur många gälfilament har en fisk

Fiskarnas gälar ger god tecken om vattenföroreningar

4 juni

Ett vanligt sätt att undersöka om fiskar utsatts för miljöföroreningar är att mäta förekomsten av vissa ämnen i deras lever. dock istället kunde man undersöka fiskarnas gälar, som är mer känsliga för förorenat vatten och därför ger bättre resultat, visar ett ny avhandling vid Uppsala universitet av Alexandra Abrahamson. Hon disputerade den 2 juni.

Inom miljöövervakningen används så kallade biomarkörer för för att upptäcka om djur exponerats för miljögifter. Alexandra Abrahamson har studerat en biomarkör som ofta analyseras inom fisk, enzymet cytokrom P(CYP)1A. Eftersom enzymet är ett del av kroppens avgiftningssystem ökar det då djuret exponeras för vissa miljögifter, och Abrahamson beskriver inom avhandlingen hur man kunna mäta den här ökningen i

Fiskarna har fyra gälartärer: nr III, IV, V och VI, en till varje gäl. Hjärtat är S-format och har ingen klaff, utan en klafflös del av ventralaortan. Hjärtat är alltså inte en utpumpningsstation utan mer en tryckutjämnare. [ 3] Rörelseapparat [ redigera | redigera wikitext]. 1 hur andas fiskar 2 Från bågen utgår två rader av gälfilament. Nederst till höger syns en gälbåge med delar av två gälfilament i ännu högre förstoring. På gälfilamenten syns tunna halvmånformade skivor som kallas lameller. Gasutbytet sker mellan lamellernas blodkapillärer och vattnet. Utbytet gynnas av att alla lamellerna tillsammans har en mycket stor yta. 3 strålfeniga fiskar 4 Eftersom enzymet är en del av kroppens avgiftningssystem ökar det då djuret exponeras för vissa miljögifter, och Abrahamson beskriver i avhandlingen hur man kan mäta den här ökningen i fiskens gälfilament för att få en indikation om föroreningar i vattnet. 5 Glarna tar upp syre ur vattnet och avger koldioxid. Benfiskar har fyra glfrsedda glbgar som skyddas av ett gllock, p var sida bakom huvudet. Glarna visar hur frsk fisken r. Hos nyfngad fisk r de blodrda, efter dagar mer rosarda. Isad fisk ger dock mattgr glar. ldre fisk fr slemmiga och grnande glar. 6 Mest primitiva. Kropp som en ål. Broskfiskar- broskskelett, ventral rörlig käke med tänder. Utvecklade parade laterala fenor för effektiv simmning. Plakoidfjäll. Välutvecklad sjärtfena. Gälspringor. Benfiskar- Skelett iaf delvis av ben. Cycloid eller ctenoid fjäll. Terminal mun. Har ett operculum. Käken kan skjutas ut. Har en simblåsa. 7 benfiskar skelett 8 › sweden › forskning-framsteg. 9 Det handlar ju om anpassning till vattenliv. 10 Det finns fisk i de flesta av Sveriges över 95 sjöar. De flesta sjöarna är små och artfat-tiga, runt fyra arter är medelantalet i en svensk sjö. Många sjöar heter något med Abborr- eller Mört-, det är inte så konstigt då dessa är Sveri-ges vanligaste fiskar i sjöar. Den vanligaste arten i rinnande vatten är öring. 12

Fiskar är precis som människan beroende av syre på grund av att andas. En massiv nackdel för fisken existerar att syret är löst i vatten, då kvantiteten syre i en viss vattenvolym bara är enstaka trettiondel av mängden syre i motsvarande volym från luft. Ju varmare vattnet är, desto mindre mängd syre kan dessutom lösning i vattnet. Sammantaget existerar det tuffare att andas som fisk med gälar än som landlevande vilt med lungor. Fiskeribiologen Markus Lundgren berättar om hur fiskens gälar fungerar.

Gälarnas struktur berättar en del ifall anpassningarna till ett liv under vatten. Syret tas upp genom att gälarna är uppbyggda av gälfilament med fina lameller vilket skapar en mycket massiv yta. Längs ytan inom fiskens gälar finns en välutvecklat system av fina blodkärl. Utbytet av gas mellan vattnet och blodet sker genom diffusion, vilket förenklas genom den sålunda kallade motströmsprincipen. Förenklat är kapabel man säga att detta förbipasserande vattnet har något högre syrehalt än blodet längs hela upptagsytan, vilket gör att syrgasen genom dif