Forskning om svenskar engelska och ålder

Språket blir mer informellt

Sedan talet har det pågått ett utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.

Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil vid vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om ni kör bil på vintervägar, ska du tänka vid att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra tillsammans med du och förnamn inom stället för Ni, titel eller efternamn, som plats vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.

Tydligast existerar det informella språket inom snabba medier som chatt, sms och Twitter, var man ofta skriver snabbt och talspråkligt och tillsammans med korta, ofullständiga meningar samt många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minimalt i tv, reklam samt bloggar.

Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta existerar delvis en del från den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av en medvetet språkarbete på flera myndigheter, så kallat klars

Åldern när man börjat lära sig ett språk, i detta fall svenska, tycks avgörande för den framtida språkutvecklingen, enligt forskarna. – Detta är intressant, eftersom det indikerar att tvåspråkigheten i sig inte är det som orsakar lägre resultat på testen. 1 engelskans påverkan på det svenska språket argumenterande text 2 Jämför man första- och andraspråksinlärning grovt så är det dock huvudsakligen två faktorer som skiljer sig åt: ålder och förkunskaper. När man lär sig andraspråk är man äldre än när man lär sig ett förstaspråk, ibland betydligt äldre. Dessutom kan man vid andraspråksinlärningen redan ett språk, nämligen modersmålet. 3 engelska lånord lista 4 Inom svensk högskola och forskning skrivs till exempel i dag de flesta avhandlingar och vetenskapliga artiklar på engelska. Engelska är också koncernspråk på många storföretag, och engelska förekommer ofta i reklam och medietexter. Engelska och svenska kommer därför alltmer att användas parallellt i det svenska samhället. 5 Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte. 6 Lyssna Engelskan i Sverige För många i Sverige är engelskan mer ett andraspråk än ett främmande språk. Det kan vara svårt att dra en skarp gräns mellan vad som är ett främmande språk och vad som är ett andraspråk. Engelskan i Sverige är ett sådant exempel. För många svenskar fungerar engelskan i praktiken som ett andraspråk. 7 tvåspråkighet nackdelar 8 Vilka är bäst i världen på engelska som andraspråk? 9 Även svenskfödda elever vill gärna tala engelska om det kommer en klasskamrat som behöver prata engelska. 10 För att bäst förutsäga elevers språkkunskaper måste man ta hänsyn till den samlade språkexponeringen över hela livet, i samspel med barnens socioekonomiska förutsättningar. Först efter en viss mängd språkexponering gynnas barn med mer priviligierad bakgrund, visar en engelsk studie. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. 11

Engelskan tar över allt mer på svenska lärosäten

Ökning inom alla områden

Rapporten visar för att hela 64 procent från alla programutbildningar på sofistikerad nivå i Sverige inom dag ges på engelska, och 53 procent från kurserna. För tio kalenderår sedan var motsvarande siffror 57 respektive 40 andel.
Ökningen sker inom samtliga ämnesområden, även där svenska tidigare haft en kraftfull ställning, till exempel humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar också att engelskan blir allt viktigare i kurser på grundnivå – mot och med när svenska är det officiella undervisningsspråket.

– När vi undersökte den obligatoriska litteraturen i svenskspråkiga grundnivåkurser på tio lärosäten såg vi att inom 65 procent av dem kurserna fanns det åtminstone någon text på engelska som studenterna var tvungna att läsa. I 24 procent av kurserna användes ingen svensk litteratur överhuvudtaget, säger Hans Malmström, liksom är biträdande professor nära institutionen för vetenskapens informationsutbyte och lärande på Chalmers tekniska h